Här har vi en härlig indisk gryta som värmer fint i höstmörkret. Receptet kommer från Sandy’s food n craft. Till skillnad mot Sandys recept hade jag torkat ingefära istället för färsk, och hoppade över chilipulvret helt. Om du inte har alla kryddor hemma så kan någon av dem hoppas över. Du kan också öka kryddningen om du vill ha rätten extra smakrik.

Servera gärna rätten med ris, mangochutney och en klick fet yoghurt. Eller varför inte lite nybakat naanbröd!

Aloo gobi

  • 1 gul eller röd lök
  • 1 liten grön eller röd chili
  • Ca 1 msk olja
  • 1 tsk spiskummin
  • 2 tsk koriander
  • 1 tsk gurkmejan
  • 1-2 tsk garam masala
  • 2 tsk ingefära 
  • 2-4 vitlöksklyftor
  • 1 blomkålshuvud (ca 400g)
  • 5 potatisar
  • 1 burk krossade tomater
  • 2 dl vatten 
  • 1 dl grädde eller havregrädde
  1. Hacka löken och chilin. Var noga med att peta bort alla kärnorna från chilin.
  2. Stek löken och chilin några minuter i lite olja ihop med spiskummin, koriander, gurkmejan, garam masala, ingefära och pressad vitlök.
  3. Dela blomkålen och skalad potatis i små kuber och fräs ihop med kryddblandningen.
  4. Tillsätt de krossade tomaterna och vattnet. Låt koka tills potatisen blivit mjuk. Det brukar ta ca 15 minuter.
  5. Tillsätt grädde eller havregrädde och smaka av med salt.

Gluten/laktos

Vid glutenintolerans: Använd vanlig grädde välj en havregrädde som innehåller mindre än 100 ppm gluten.

Vid laktosintolerans: Använd laktosfri grädde eller havregrädde.

Under loppet av några månader har jag läst två böcker med titeln Vi. Men mycket mer gemensamt än titeln har nog inte David Nicholls roman med Kim Thús lilla mästerverk.

Nicholls Vi handlar om Douglas, en medelålders snäll, nördig och lite socialt bortkommen man. Han älskar sin fru och deras son, även om han inte riktigt förstår sig på dem. Men så vill frun skiljas och sonen ska flytta hemifrån…

Trots att familjen knakar i fogarna beger de sig ut på en länge planerad resa genom Europa. 

Boken bjuder på många återblickar från parets år tillsammans som innehållit såväl bubblande lycka som en sorg så stor att mina ögon tårades ymnigt. 

Boken känns genomarbetad och välskriven, men klickade inte riktigt med mig ändå. Kapitlens kändes ofta för korta, personbeskrivningarna grunda och humorn var inte min. Men jag tror säkert att Vi av David Nicholls kan uppskattas av många andra läsare. Själv föredrar jag hans debutroman En dag.

Andra som skrivit om boken: Med näsan i en bokFeelgoodbiblioteketI hyllan.

Boken kan bl a beställas från AdlibrisBokus. Jag lyssnade via Storytel.

De här muffinsen bakade jag när vi skulle fira en kär kollega som fylle 50 år. Först red vi islandshäst och sedan blev det mat och fika på logen. Vad mer kan man önska sig!

Jag gjorde två olika versioner av muffinsen för att testa hur jag kladdiga jag ville ha dem. Om man gräddar dem omkring 15 minuter så blir de härligt saftiga men inte kladdiga, om du håller ner gräddningen till ca 10 minuter så blir det gôtt kladd i dem. Välj själv!

Om du inte vill göra muffinsen glutenfria så använder du vetemjöl istället för glutenfri mjölmix. Mången bakpulver kan minskas med 1 tsk då.

Jag toppade muffinsen med marshmallows, men det är såklart valfritt. Jag strör på marshmallowsen i slutet av gräddningen så att de inte blir brända, men ändå hinner klibba fast på muffinsen.

Glutenfria chokladmuffins 

  • 2 ägg
  • 2 dl socker
  • 50 g smör
  • 1 dl grädde
  • 2 dl glutenfri mjölmix
  • 1 dl kakao
  • 2,5 tsk bakpulver
  • 1 tsk vaniljsocker
  • Eventuellt 50 g minimarshmallows som topping 
  1. Sätt ugnen på 225 grader.
  2. Ställ ca 12 stora muffinsformar på en plåt.
  3. Vispa ägg och socker pösigt i en bunke.
  4. Smält smöret i en kastrull. Tillsätt grädden och låg koka upp. Häll ner i bunken och rör om.
  5. Vänd ner övriga ingredienser i smeten. 
  6. Häll smeten i formarna.
  7. Grädda i ugnen ca 10-15 minuter beroende på hur kladdiga muffins du vill ha. Strö över marshmallows när någon minut återstår av gräddningen.
  8. Låt svalna på galler.

Gluten/laktos

Muffinsen innehåller inte gluten. Använd laktosfritt smör och grädde vid laktosintolerans.


Att läsa Sara Stridsbergs roman Beckomberga – ode till min familj (Albert Bonniers förlag) är som att bläddra i ett fotoalbum. De flesta bilderna är Jackies. Först tonåringen Jackie om varje dag åker till mentalsjukhuset Beckomberga för att hälsa på sin pappa, och sedan den vuxna kvinnan som lever med minnena av en trasig barndom.

Vi möter också patienterna Sabina, Olof och Paul. Alla bär de på sorg, ångest och ett stort lidande. Men det finns även små stråk av lycka och kärlek. Mest gripande är samhörigheten som patienterna känner för varandra och till sjukhuset. De längtar ut, men vill samtidigt vara kvar i tryggheten som vistelsen på Beckomberga ger.

Boken hoppar mellan personer och i tid. Precis som om man satt i soffan och bläddrade fram och tillbaka i familjealbumet. Jag beundrar Stridsbergs förmåga att få ihop en så sammanhållen historia genom små glimrar av karaktärernas liv. 

Det här en en otrolig fin och stark bok som jag är väldigt glad över att ha fått uppleva. Sara Stridsberg roman innehåller starka känslor,vackert språk och svensk psykiatrihistoria i en finstämnd och sorgsen blandning. 

Andra som har skrivit om boken: BokfantomenBokmaniaBokstugan

Boken kan bl a beställas från AdlibrisBokus. Själv lyssnade jag via Storytel.

Den här indiska risgrytan är inte bara enkel att laga, den är dessutom väldigt god. Riset kokar ihop med grönsaker och linser, vilket både förhöjer smakerna och minskar mängden disk. Rätten är vegansk och glutenfri.

Jag tycker att riset gärna får bli lite överkokt i sådana här rätter. Då blir grytan saftig och får en fint krämig konsistens. 

Välj själv vilka grönsaker du använder! Den här gången tog jag morötter, palsternacka, gröna ärtor och en halv gul lök. 

Mina barn är inte alltid så förtjusta i vegetariska grytor, men den här rätten föll hela familjen i smaken. 

Receptet kommer från Sandys food n craft.

Kitchari 

  • 3 dl hackade grönsaker
  • 3 dl ris
  • 3 dl röda linser
  • 12 dl vatten 
  • 1 tsk salt
  • 2 tsk gurkmejan
  • 3 msk olja
  • 2 tsk spiskummin 
  • 1 tsk malen ingefära
  • 1 tsk malen koriander
  1. Hacka grönsakerna och häll dem i en stor kastrull.
  2. Tillsätt ris, linser, vatten, salt och gurkmejan. Låt koks tills riset och grönsakerna blivit mjuka, ca 20 minuter.
  3. Under tiden risblandningen kokar så steks resterande kryddor i en stekpanna tillsammans med oljan.
  4. När risblandningen kokat färdigt häller du i de steka kryddorna, rör om och smakar eventuellt av med mer salt.

Gluten/laktos

Rätten innehållet varken gluten eller laktos.

Ser ärtorna lite djupfrysta ut? Det är de också! Fick nämligen för mig att jag skulle dekorera rätten med lite extra ärtor, men hade inte ro att låta dem tina…

Nej, jag kan inte tvinga dig att testa det här brödet. Och jag kan inte heller beodra dig att äta det med bakad camembert. Men jag kan starkt rekomendera det! För hjälp vad gott det blev. 

Receptet kommer från 100 Great Breads av Paul Hollywood. I originalreceptet står det wholemeal, som betyder fullkornsmjöl. Jag använde Vetemjöl special med fullkorn, men det går säkert bra med andra sorter också. Jag minskade mängden pecanötter från 125g till 100g, eftersom det var vad jag hade i skafferiet. Tyvärr står det inte i originalreceptet hur mycket vatten som ska tillsättas i degen, och jag minns inte riktigt hur mycket jag använde, men gissningsvis omkring 2 deciliter totalt.

Fullkornsbröd med dadlar, plommon och nötter

  • 15 g jäst
  • Ca 1 msk ljummet vatten
  • 500 g fullkornsmjöl 
  • 10 g salt
  • 50 g rumstempererat smör
  • Vatten
  • 100-125 g hackade pecanötter 
  • 150 g färska dadlar (hackade och utan kärnor)
  • 40 g hackade katrinplommon 
  1. Smula ner jästen i en bunke och lös den i ca 1 msk ljummet vatten. 
  2. Tillsätt mjöl, salt, smör och blanda ordentligt.
  3. Tillsätt vatten, lite i taget, tills du fått en smidig deg. 
  4. Lägg degen på en ett lätt mjölat underlag och knåda i 5 minuter. 
  5. Lägg tillbaka degen i bunken och låt jäsa i 2 timmar.
  6. Dela degen i två delar, och knåda in pecanötterna, dadlarna och katrinplommonen. 
  7. Låt jäsa i 1 timme. 
  8. Sätt ugnen på 220 grader, och forma degen till två limpor. Lägg limporna på en plåt med bakplåtspapper, eller i varsin avlång form. Pudra över lite fullkornsmjöl, och skär sick sack-mönster på brödets ovansida.
  9. Grädda i nedre delen av ugnen i ca 25 minuter. Låt bröden svalna på galler. 

Gluten/laktos 

Brödet innehåller gluten. Använd laktosfritt smör vid laktosintolerans.

Nybakat fullkornsbröd med dadlar, fikon och nötter.


Bakad camembert med honung och valnötter.

A match made in heaven.

Katarina Sandbergs roman Vi är inte sådana som i slutet får varandra lockade mig först på grund av titel, som är en rad ur Håkan Hellströms låt Nu kan du få mig så lätt. 

Men pluspoänget från titeln räckte tyvärr inte för att väga upp det jag inte gillade i boken. Språket känns stötigt och upphackat utan flyt. Sedan blir jag bara delvis gripen av huvudpersonen Cassiopeja Svenssons öden och äventyr. 

Cassiopeja är 19 år och pluggar juridik i Stockholm. Hennes mamma bor kvar i småstaden där Cassiopeja växte upp, och den okände fadern bor i Paris. 

Cassiopeja är ganska avigt inställd till romantik. Hon tycker det känna fånigt och klichéartat, ända tills hon träffar Casper med de vackra händerna. Men kanske är de  inte Såna som i slutet får varandra. 

Den karaktär som griper mig mest är Cassiopejas kompis Agnes. Hon blev mobbad i skolan, men reste sig, gick vidare och kunde även förlåta. Heja Agnes!

Andra som har skrivit om boken: LingonhjärtaBokpandanMitt liv som Miimz.

Boken kan bl a beställas från Adlibris och Cdon. Jag läste den som e-bok via Storytel

Måste erkänna att jag varit ganska  skeptisk till tofu. Har använt det någon enstaka gång i matlagning förut, och inte blivit nöjd. Men tack vare det här receptet från I gott sällskap känner jag mig beredd att omvärdera alltihop. De här tofubollarna har en härligt ostig smak och en fin konsistens. Riktigt gott, alltså!

Familjens omdöme om rätten var minst sagt blandat. Minstingen vägrade smaka, och mellanbusen ropade lyriskt att det här måste vi äta snart igen. 

Jag kan tänka mig att de här bollarna blir goda med olika sorters smaksättning*. Den hår gången tog jag någon matsked barbequessås, och Alexandra förseslår några droppar sriracha eller sambal oelek. Jag kan tänka mig att det även blir gott med exempelvis curry, garam masala eller lite worchestershiresås.

Servera bollarna med pasta, bulgur, sallad eller något annat gott. Och en god sås eller dressing, såklart!

Tofubollar med cornflakes 

  • 1 morot
  • 1 stor potatis eller 2 små
  • 250-300 g tofu
  • 1/2 gul lök
  • Färsk basilika efter behag
  • 3 dl cornflakes 
  • 2 msk Maizena 
  • Smaksättning (se förslag i texten ovan*)
  • 1/2 tsk salt
  • 1 kryddmått svartpeppar
  • Olja eller smör till stekningen
  1. Börja med att skala och koka morot och potatis.
  2. Förbered de andra ingredienserna under tiden och blanda de i en bunke. Tofun smulas eller delas i små bitar. Löken ska skalas och hackas fint, och basilikan ska också hackas. Cornflakesen krossar du med händerna eller i en mortel. Tillsätt sedan Maizena, valfri smaksättning, salt och peppar.
  3. Mosa grönsakerna när de kokar färdigt och lägg dem också i bunken. Blanda och låt stå en liten stund.
  4. Blöt händerna och forma blandningen till bollar. (Ja, det går!)
  5. Stek bollarna gyllenbruna i en stekpanna med smör eller olja.

Gluten/laktos 

Vid glutenintolerans: Cornflakes är lite lurigt eftersom de innehåller maltextrakt. Hur mycket gluten det genererar är olika mellan de olika fabrikaten. Vissa innehåller mängder som är under gränsvärdet för att klassas som glutenfria (20mg/kg), medan andra märken ligger över gränsvärdet. Här gäller det alltså att välja noggrant.

Vid laktosintolerans: Stek bollarna i olja eller använd laktosfritt smör.

Moa är 19 år och vill egentligen bli skådis, men istället hamnar hon som vårdbiträde på äldreboendet Liljebacken. Fast det är ju bara högst tillfälligt, i väntan på att det riktiga livet ska börja. Det som skådespelare. 

Det är väldigt intressant att höra Moas upplevelser av äldrevården. Först är de boende på hemmet inte människor för henne. De är C:2, A:4 och så vidare. Deras kroppar väcker äckel och deras beteende förvirrar henne. Men allt eftersom tiden går förändras det och Moa ser människan bakom numret. Hon ser Astrid, Urban, Erna och den förtjusande Gullan.

Jag har inte läst en så ingående skildring av vårdyrket tidigare, och måste säga att Sara Beischers bok Jag ska egentligen inte jobba här är helt underbar. Den beskriver såväl vårdandets vedermödor och dilemmor som de stora glädjeämnena och det unika mellanmänskliga. Boken är också träffsäker i sina beskrivningar av personalen på boendet, som den självuppoffrande Eva och den buttra Leena. 

I mitt yrke som distriktssköterska arbetar jag delvis med äldrevård, och blir så glad att området uppmärksammas såhär. Breidcher skriver om det med både humor och stort allvar. 

Allra bäst tycker jag om att Moa utvecklas till en person som kan se individen bakom rynkorna, diagnoserna och rumsnumret. Det ger mig hopp om mänskligheten!

Andra som skrivit om boken: Carolina läserBokpotaten.

Boken kan bl a beställas från AdlibrisBokus. Själv lyssnade jag på ljudboksversionen via Storytel.

Jag har läst flera bra ungdomsböcker i år, men frågan är om inte Cammie McGovens roman Tala är guld: de sa allt till varann utom det allra viktigaste (Constant reader) faktiskt har berört mig mest. Den trollband mig och fick mig att vilja ge den i present till alla jag känner.

Boken handlar om tonåringarna Amy och Matthew som går sista året på high school. När de lär känna varandra uppstår en vänskap som sedan trevande övergår till någonting annat. Men det är inte enkelt. 

Matthew har stora besvär av tvångssyndrom, och Amy har cerebral pares som bland annat hindrar henne från att kunna prata. All hennes kommunikation måste gå genom en bärbar dator. 

Båda två är ganska ensamma personer som har lite svårt att veta hur man förväntas umgås med en jämnåriga person. 

Det jag tycker allra bäst om med boken är Amys kamp för att bli sedd för den hon är. Både av sig själv och av andra. Många människor ser inte henne utan bara hennes funktionshinder, samtidigt som hon själv ibland ser på sig själv som om funktionshindret inte fanns alls.  Hon behöver hitta en sann bild av sig själv där alla bitar får plats, och ja, jag tror hon gör det. 

Den här boken berörde mig extra mycket eftersom jag själv är född med Möbius syndrom. För mig har det tagit tid att acceptera mitt funktionshinder och att få rätt proportioner på det. Jag har tidigare bendelar mellan att förneka det och att överdriva det, men nu känner jag mig faktiskt i balans.

Andra som har skrivit om boken: Prickiga PaulaSofies bokbloggFiktiviteter (tack för tipset!), Boktjuven.

Boken kan bl a beställas från Adlibris och köpas på Akademibokhandeln.