Archives for posts with tag: Jonas Gardell

Jag har precis lyssnat färdig på Jonas Gardells Torka aldrig tårar utan handskar. Sjukdomen och är nog lika omtumlad som efter att ha lyssnat på föregångaren Kärleken.

Liksom i Kärleken rör sig handlingen både framåt och bakåt i tiden, och det skönlitterära varvas med fakta från åren då hiv-epidemin bröt ut. Oftast hänger jag med i växlingarna över tid, men någon enstaka gång blir jag osäker på var vi befinner oss.

Sjukdomen berättar om kompisgänget i Stockholm där Rasmus och Benjamin ingår. Hur de roar sig, skräms av viruset och hur några av dem också insjuknar. Gardell gör ett oerhört smärtsamt och vackert porträtt av Reine, en av männen som i Kärleken befann sig i periferin. Jag gillar att personerna får turas om att stå i berättelsens centrum. Det ger en bredd, och ett djup.

Allra mest berörd blir jag av Benjamin. Den fina, fina pojken som slits mellan Jehovas vittnen och sin kärlek till Rasmus. Benjamin vill följa sitt hjärta, något som inte är enkelt då hjärtat inte kan välja väg. När Benjamin tillslut väljer blir jag så stolt och glad som om han vore min egen vän eller bror. Valet får dock konsekvenser som gör att tårarna bränner bränner bakom mina slutna ögon.

Det viktigaste med boken var att den öppnade mina ögon för hur fasansfullt hiv och aids drabbar oss. Ja, jag skriver oss och inte dem. Det är inte vi och dem. Det finns bara vi, oss, alla.

Jag har startat en insamling som du kam läsa om här, och ge ett bidrag till här.

Tack!

Andra som skrivit om boken:
Fiktiviteter
Enligt O, Bokbrus , Litteraturkvalster och småtankar.

20130130-131040.jpg

Jag tror verkligen på att den lilla människan kan göra skillnad, och jag tror på människans godhet. Det finns enormt mycket lidande i världen, men istället för att sucka och tänka att “jag ju inget kan göra, så vill jag faktiskt göra något! Eftersom många bäckar små faktiskt blir en stor å så ber jag er att vara med!

Jag har startat en insamling till UNICEFs arbete. UNICEF arbetar för att barn runt om på jorden ska få en bättre tillvaro. Idag dör barn av krig, undernäring och behandlingsbara sjukdomar. UNICEF kämpar också för att stoppa AIDS-epidemin genom smittförebyggande insatser och stöd till de drabbade.

Det vore otroligt fint och roligt om du ville skänka en slant till min insamling!

Insamlingen är inspirerad av:
Gardells bok Torka aldrig tårar utan handskar. Kärleken
Virkat utan gränser
Fiktiviteters recension av Torka aldrig tårar utan handskar. Sjukdomen.
Gud och mina barn.

20130128-184749.jpg

Att lyssna på Gardells egen uppläsning av romanen Torka aldrig tårar utan handskar. Kärleken. var en febrigt intensiv upplevelse. Gardells personporträtt saknar motstycke, och min inlevelse blev total.

Handlingen kretsar främst kring de unga männen Rasmus och Benjamin. Deras uppväxt, sökande efter sin sanna identitet, och framför allt, deras längtan efter kärlek.

Men boken handlar också om så mycket mer. Hur det var att leva som homosexuell i Sverige på 80-talet, och vad det innebar för människor när HIV började spridas. Sjukdomen skapade en stor rädsla, både bland sjukvårdspersonal och bland allmänheten. Rädslan tog sig uttryck både i befogade försiktighetsåtgärder och i rena kränkningar av de smittade.

Boken är effektfullt upplagt, men kanske blir det någon upprepning för mycket ibland. Något jag velat ha mer av är beskrivning om vad som fick Benjamin, ett hängivet Jehovas vittne, att ta steget och gå på en julfest hemma hos den öppet homosexuella Paul. Kanske kommer det i någon av de andra böckerna i trilogin.

Jag tycker att Gardells uppläsning på det hela taget förhöjer lyssnandes, men som värmlänning störs jag lite av att orterna Åmotfors och Töcksfors får “fel” uttal.

Andra som skrivit om boken/ljudboken: Fiktiviteter, Bokbrus, Dark Places.

20130124-211556.jpg