Katarina Sandbergs roman Vi är inte sådana som i slutet får varandra lockade mig först på grund av titel, som är en rad ur Håkan Hellströms låt Nu kan du få mig så lätt. 

Men pluspoänget från titeln räckte tyvärr inte för att väga upp det jag inte gillade i boken. Språket känns stötigt och upphackat utan flyt. Sedan blir jag bara delvis gripen av huvudpersonen Cassiopeja Svenssons öden och äventyr. 

Cassiopeja är 19 år och pluggar juridik i Stockholm. Hennes mamma bor kvar i småstaden där Cassiopeja växte upp, och den okände fadern bor i Paris. 

Cassiopeja är ganska avigt inställd till romantik. Hon tycker det känna fånigt och klichéartat, ända tills hon träffar Casper med de vackra händerna. Men kanske är de  inte Såna som i slutet får varandra. 

Den karaktär som griper mig mest är Cassiopejas kompis Agnes. Hon blev mobbad i skolan, men reste sig, gick vidare och kunde även förlåta. Heja Agnes!

Andra som har skrivit om boken: LingonhjärtaBokpandanMitt liv som Miimz.

Boken kan bl a beställas från Adlibris och Cdon. Jag läste den som e-bok via Storytel

Advertisements