Jag läser oftast romaner, och därför var jag lite stolt nu när jag breddade mig och läste en biografi. 

Ett nytt land utanför mitt fönster (Albert Bonniers förlag) av Theodore Kallifatides är en tänkvärd och vacker betraktelse över främlingskapet. Hur han som invandrare ses som en främling i Sverige, och hur han i egenskap av emigrant ses som främling även i Grekland. Hur gör man för att behålla sin identitet och inte gå under när både ens gamla och nya hemland är främmande? 

Kallifatides utforskar främlingsskapet genom bokens korta och hela tiden tänkvärda kapitel. Samtidigt utforskar han sig själv, vem han var och vem han blivit. 

Jag är själv väldigt intresserad av migration och vad det gör med människor att byta land. Boken gav mig nya insikter som jag tror kan vara till hjälp för mig när jag möter personer som invandrar till Sverige. Men det som ändå var den största behållningen med boken var mötet med Kallifatides fantastiska språk. Det forsar fram som en sprudlande vårbäck och bryter modigt ny mark. Glädjen i språket gör mig varm och glad ända in i själen.

Något som gjorde boken extra speciell för just mig var att den tillhört min mormor. Fina mormor Sigrid som föddes i Norge, flyttade till Sverige och sedan återvände till Norge. Hur såg hennes främlingskap ut?

Andra som har skrivit om boken: BookisMalin Johansson

Boken kan bl a beställas från AdlibrisBokus.

Advertisements