Jag har nyligen haft min första träff med Lucy Dillon. Eller i varje fall med en av hennes böcker. Det blev ett väldigt trevligt möte, eftersom Hundar, hus och hjärtats längtan (Forum) är en så fin och mysig bok. 

    Jag tycker om huvudpersonen Juliet. Hon är 31 år och nybliven änka sedan maken Ben hastigr gått bort. Nu sitter Juliet i sitt nedgångna hus med hunden Minton och diverse tv-serier som enda sällskap. Juliet har alltid varit en osäker person med lite dåligt självförtroende, och hon vill inte gå vidare med livet utan Ben. 

    Men människorna, och hundarna, runt Juliet lyckas till slut locka ut henne från ensamheten, och steg för steg möter hon livet igen. 

    Kanske är ändå Juliets syster Louise den mest intressanta karaltären. Med ett perfekt jobb, ett lyckat äktenskap och en gullig son har hon allt man kan önska sig. I alla fall på ytan. Men under ytan finns en olycklig kvinna med komplexa känslor och önskemål. 

    Jag tycker om att hundarna får stor plats i boken, och jag tycker att förvecklingarna som intrigen bjuder på fungerar bra. Det är helt enkelt en gemytlig och välskriven bok i klassiskt feelgood-stil. Jag hörde Hundar, hus och hjärtats längtan som ljudbok i en mycket fin uppläsning av Anna-Maria Käll.

    Om jag ska säga något negativt så är det att jag aldrig riktigt blev vän med bokens omständigt titel, och att jag först efteråt förstod att boken är en fristående fortsättning på Dillons bok Ensamna hjärtan och hemlösa hundar.

    Andra som skrivit om boken: Aninis99Med näsan i en bokBokmumriken.

    Finns bl a att beställa från AdlibrisBokusGinza.

    Advertisements