Lena Anderssons debutbok Var det bra så? (Natur & Kultur) blev den andra lästa boken i den nystartade bokcirkeln jag är med i. (Första boken var Lila hibiskus).

Och vilken bok det var! Ett riktigt knytnävsslag i magen. Vi mötet ungdomar som växer upp under 80/talet i Stockholmsförorten Stensby. Vardagen består av fattigdom, bråk och oförstående lärare. Ingen är riktigt lycklig och i trappuppgången luktar det kiss.

Boken är kort och språket återhållsamt. Ändå lyckas den förmedla så mycket känslor. I bokcirkeln återupplevde vi tonåringens desperata önskemål att passa in och få vara med de coola. Även om man, liksom bokens huvudperson, på nåder fick vara ned om man gick några steg bakom.

I boken arbetar politikerna och lärarna för att barnen med olika etniskt ursprung ska interagera med varandra och lära känna varandras kulturer. Men det blir så fel och så missriktat. Integrationen är inte det reella problemet för bokens ungdomar. Istället är det usla hemförhållanden och en skola som varken kan ta tillvara på elevernas resurser eller stötta de som har det svårt. Kanske kallas det för klass.

Andra som skrivit om boken: Bokhora, Fiktiviteter, Booz’n’books, Lotten Hammar.

/home/wpcom/public_html/wp-content/blogs.dir/3ad/41011392/files/2014/12/img_6288.jpg