Ofta följer vi invanda spår i våra val av böcker. För egen del handlar det om bekväma romaner. Visst tar jag några avstickare ibland, men de är ganska sällsynta.

Därför kändes som en riktigt rolig utmaning att haka på Kulturkollos Dystopi-tema. Vad är då en dystopi för något? Det kan beskrivas som en mycket negativ samhällsskildring, gärna förlagt en bit in i framtiden. Några exempel på teman är det totalitära samhället, miljöförstöring, teknikens makt över människan och överbefolkning.

För egen del har jag bara tagit del av två dystopier, men både gjorde ett mycket starkt intryck på mig.

Anthem av Ayn Rand (finns i svensk översättning under titlarna Lovsång och Hymn).
Handlingen utspelar sig i ett extremt kollektivistiskt samhälle där människans egna vilja är fråntagen henne. Självaste ordet “jag” har försvunnit, och kvar finns bara ett enda stort “vi”. Det är en otroligt mörk skildring som målas upp, men det finns hopp. Boken förmedlar att det egna jaget längtan efter frihet kan vara starkare än förtrycket från den stora massan.

1984 av George Orwell
Orwells klassiska bok utspelar sig i ett extremt totalitärt samhälls där Storebror alltid ser dig. För att utöva en total kontroll av människors tankar skrivs historien om så att den passar Staten, och det är reglerat vilka ord som får användas. Boken är oerhört mörk, och det lilla hopp som finns kvävs effektivt av Storebror.

Böckerna har flera likheter, men mest av allt fastnar jag för att språket är en maktfaktor i båda. För att begränsa individens tänkande kontrollerar staten vilka ord som får användas, och vilken betydelse orden ska ha. Det är våra tankar som gör oss till människor och till individer. Yttrandefriheten är långt ifrån en självklarhet i många länder idag, även om det är lätt att ta den som självklar för oss som har den.

Cognito, ergo sum

IMG_6121.JPG
Bild från zdnet.com

Advertisements