Jag tyckte om den för att den kändes så verklig.

Nils, 7 år.

I går kväll, vid läggdags, lyssnade jag och min son Nils på en ljudbok. Han hade valt Sist jag var som lyckligast av Rose Lagercrantz, och vi föll pladask. Båda två.

Boken handlar om Dunne som snart har gått ut ettan, och som är så lycklig. Inte över någon särskild liten grej, utan över livet i stort. Så lycklig att hon vill skriva en bok. Men plötsligt händer något så hemskt att Dunnes liv blir alldeles svart.

När jag var som lyckligast beskriver hur fort livet kan vända, och att det mitt i allt mörker finns ljusglimtar och att lycka kan finnas samtidigt som både ovisshet, rädsla och sorg. Boken tar oss med i den känslomässiga berg och dalbana som livet ger oss. Språket är både konkret och poetiskt vilket stämmer väl överens med historien som berättas.

Av Nils fick boken 5/5 i betyg, och även jag var som sagt förtjust. Det är något mycket vackert med välskrivna böcker som tar barnets känslor på allvar.

20140616-224115-81675607.jpg

Advertisements