Jag var inget gulligt litet barn och jag har växt upp till en mycket otrevlig vuxen. Rita min själ och det blir ett trasselsudd med huggtänder.

Mörka platser (Modernista) av Gillian Flynn handlar om Libby Day. En asocial, trasig kvinna i trettioårsåldern. När Libby var sju år blev hennes mamma och systrar brutalt mördade i sitt eget hem. Libby lyckades undkomma, och hennes vittnesmål bidrog till att brodern fälldes för morden.

Varannan kapitel i Mörka platser ses ut Libbys perspektiv och är skrivna i nutid, medan de andra kapitlen utspelar sig under tiden för morden och berättas utifrån andra familjemedlemmars perspektiv. Flynn ger läsaren en mängd olika trådar som vävs ihop till en skrämmande väv. Vilka händelser ledde fram till morden, och vem var det egentligen som utförde dem?

Det jag uppskattar allra mest med boken är personporträtten. Jag ser den kortväxta, rödhåriga Libby framför mig. Vill ge henne en stor kram, men vet samtidigt att hon bara skulle fräsa till svar. Libby är inte en kvinna som låter sig kramas. Hon ljuger, är allmänt otrevlig, och drar sig inte för att stjäla. Men jag älskar henne. Jag älskar hennes känslighet och hennes styrka, samtidigt som hennes trasiga själ fascinerar mig.

Även bokens andra karaktärer får målad upp så att jag ser dem på näthinnan och tycker mig känna dem personligen. Jag lider med Libbys mamma Patty vars dagar är en kamp, och otillräckligheten det enda trogna sällskapet. Hon älskar sina fyra barn, men kan inte ge dem en ordnad tillvaro. Ångesten stiger, och händelserna går henne ur händerna.

Det är personporträtten och relationerna som är bokens fokus. Händelseförloppen får sin logik, sin förklaring, utifrån karaktärernas personligheter och deras inbördes relationer. Det är ett koncept jag uppskattar, och kanske borde boken kallas för en “relationsdeckare”.

Det finns mycket skrivet om Mörka platser (originalitet “Dark places”), och många berömmer Flynns språk. Jag kan inte instämma i de hyllningarna, men misstänker att det till stor del kan bero på översättningen. Det finns en hel del uppenbara översättningsfel i boken, och jag misstänker starkt att språkliga finesser inte alls kommer fram i den svenska versionen.

Jag skrev nyligen om Oksanens bok Utrensning och beklagade att jag inte kunde tacka den som givit mig boken. Med Mörka platser är det annorlunda. Tack Helena!

Andra som skrivit om boken:

Fiktiviteter
Swedish Zombie
Bokhora
The book pond

Boken kan beställas från Adlibris och Bokus .

20130615-201446.jpg